LizaAngelica

i söndags var en jättebra dag, jag & pascal gjorde en gipsavgjutning av min mage! det var jättejobbigt att stå stilla i drygt en halvtimma.. men helt klart värt det efteråt! det svåraste var ändå att inte skratta när pascal, som satt på badkarskanten (med kanske en decimeter högt vatten i karet) helt plötsligt halkade till & höll på att doppa sej. tänk er långbenslånga ben slänga runt i ett litet, litet badrum - samtidigt som ni måste stå stilla som en staty för att inte förstöra gipset som håller på att torka!! tänk att, alltid när man inte får skratta, händer nåt sånt! men vi blev supernöjda med resultatet iallafall :)


måndagen var inte lika bra. eller slutade iallafall inte lika bra..


rattfyllerister kan göra en så jäkla arg! & fy vad fort det går! man får verkligen tacka han där uppe för att det lilla livet i min mage verkar okej! änglavakt kallar vi det! sen att min älskade bil ska till skroten, jag har blivit åkrädd, det knappt går att skratta/hosta/ligga utan att det gör ont.. det känns som saker man kan ta.